Vilse i solen i Las Ramblas

Ja vilken kväll, en tragedi som fick sin början efter att jag hade frågat Thea om hon ville hitta på något då jag blivit rastlös efter sen lunch och läxläsning. Så vi tog oss ut på stan, åh hur jag önskar att vi aldrig hade gått denna runda, eller snarare hur jag önskar att jag aldrig skulle ha förslagit att vi skulle äta på restaurang...
Så vi gick åt motsatta håll, jag har alltid vikt av till höger från min port och sen gått rakt fram för att komma till parken. Men nu gick vi istället åt vänster och sen rätt upp. Det var som att komma till en helt annan stad! Raka motsatsen till den lugna parken. Här vimlade det av storstadsliv, folk och fashion. Butiker, butiker vart man än tittade, ZARA, MANGO, H&M, mm.. mm och alla de där skobutikerna. To die for! Exklusivitet och välklädda människor. Det här är staden med stil.
Vi vandrade och vandrade, såg en katedral som jag tyvärr inte minns namnet på just nu men som var himla flådig. Den hade liksom en skog inuti i. Men det kostade att gå in så vi vandrade vidare.
Vi gick genom gamla stan, otroligt vacker omgivning, smala gator med små butiker och många restauranger, väldigt bra utbud. Vi hittade förresten en liten bohemisk butik med drömfångare (så fina! jag måste köpa en) och annat fint, sjukt fina V-Ä-S-K-O-R! ca. 250 kr, så jag kanske haffar en någon dag. Vi gick och vi gick. Kikade i lite butiker. Jag hittade en riktig FC Barcelona supporter shop! Blev helt paff och tog några fina bilder. Vad jag förresten gillar med den här staden är att typ varje turistshop säljer FC Barcelona grejer. Jag skulle kunna bo i en sån där butik.

Hur som helst, efter allt detta vandrande började jag, som vanligt, känna att jag nog var lite hungrig. Vi pratade ihop oss och kom fram till att vi kunde ju äta ute för det hade ingen av oss gjort ännu. Observera att nu hade vi börjat gå en bit från gamla stan när vi bestämde detta. Det var här den egentliga tragedin började... Efter detta blev allt ett enda stort virrvarr och det slutade med att vi hade gått vilse. Thea drog fram sin karta som vi fått av skolan, min varningslampa ringde då jag mindes vad jag läst på internet om Las Ramblas. "Veckla inte upp kartor på allmän plats, då ser man direkt att du är turist och alltså ett lätt byte för tjuvarna att råna." Men jag var för trött för att orka nämna det.
Jag har aldrig varit någon vidare orienterar, det var det värsta jag visste i skolan, jag var för långsam, hittade inte alla kvadrater som hängde i träd och buskar. Så när Thea började leta efter vår plats på kartan försökte jag inte ens lokalisera vart vi befann oss, det var liksom ingen idé. Jag skulle ändå inte vända kartan rätt. Jag vet inte hur många gånger under den här färden som jag sa "I think we should walk straight ahead." eller "I think we should cross here." Men inget stämde. Det blev liksom en sån där panik i huvudet som sa, "fasiken nu sätter jag mig ner här, blundar och voila så är jag tillbaka i mitt kvarter." men det går ju så klart inte att göra så. Så vi irrade och irrade. Kartan drogs fram om och om igen. Vi kom fram till Plaza de Cataluña som ska ligga i närheten av oss, men inte fasiken hjälpte det. Vi irrade ju minst lika mycket där som alla annanstans. Tillslut frågade vi en man om hjälp. Han pekade och vi gick åt det hållet.
Och vet ni vad, efter det höll vi på att ge upp också för vi tycktes in lyckas hitta rätt nu heller, men som på något konstigt sätt så följer man en massa skyltar och vips bara så ser vi ingången till våran lilla gata. Jag ville böja mig ner och kyssa marken. Men nu ville kroppen bara hemåt.
Det slutade i alla fall gott, med billig frysmat och ett inre lugn.

Nu ska jag sova, imorgon är det dag två i skolan som börjar kl.9.30, skönt med lite sovmorgon, men varför lyckas man då alltid gå och lägga sig sent?
Hasta luego!

PS. Det här med att jag inte tar så mycket bilder har att göra med att jag är rädd för att någon (en tjuv) ska se när jag drar fram min mobil som får agera kamera under den här vistelsen och därmed försöker sno den av mig. Inte kul.

Publicerat: 120903 kl.23:15